Demokrativerkstan

Ett nytt sätt att ta vara på ungas energi.
Ett annat sätt att lära.
Uplevelsebaserat lärande

Vad är Demokrativerkstan Ungt Bestämmande?

Vi är en idéell förening, politiskt och religiöst neutral. Vi vänder oss särskilt till skolledare, rektorer och kommuner som söker nya strategier för sin undervisning.

Vi har utvecklat en metod för att accelerera bildningsprocessen hos unga och samtidigt involvera dem i sin hemkommuns förbättringsarbete.

En metodverkstad där elever i skolan, från 14 till 19 år, organiseras i redaktioner som tar fram förstahandsinformation.

Våra handledare tränar elever i att göra uppsökande videointervjuer där de låter medborgare komma till tals på ett givet tema. De får sammanställa svaren och skapa en videorapport till en adress utanför skolan.

En kommun, en stadsdel, en region, en myndighet får med denna metod ungas förbättringsförslag till aktuella frågor på agendan.

Skolan och dess elever får en roll på riktigt i samhället med nya verktyg att påverka. Metodiken ger unga förståelse, insikter och demokratiskt inflytande.

‍Våra projekt och aktiviteter välkomnar deltagare med funktionsvariationer.

Resultat av vår metod

”Jag har aldrig varit med om att elever varit så engagerade och så väl förberedda. Jag blir rörd! Imponerande. Ni har gjort ett fantastiskt arbete i er redaktion".

Urban Widmark, tidigare ordf. i Hässleholms kommunstyrelse, nu rektor i Kristianstad.

Effekter vi och medverkande kunnat se

  • ”Egen-världens” isolering bruten. Nyfikenhet väckt för en större omvärld.

  • Vidgad kognitiv vakenhet. Mod och lust att tala med vuxna. Vilja att lyssna.

  • Färdighet att ta fram förstahandsinformation. Förmåga att börja se samband och analysera hur funktioner i samhället hänger ihop eller inte hänger ihop.

  • Starkt personligt engagemang för samhällets behov. Stärkt självförtroende.

  • Tydligare personlig integritet. Öppenhet för andras åsikter och preferenser.

  • Kreativ lust att samarbeta. Fokus på resultat; ”det ska ge nåt för andra..”

Metoden har visat sig

  • väcka ungas lust för den politiska agendan i kommun, landsting eller regering.

  • ge unga självupplevd förståelse och kunskap om samhälle och politik.

  • fungera som vaccin mot brott.

  • driva fram ett lyssnande samarbete mellan unga.

  • vara en friskfaktor för ungas psykiska hälsa.

”Det ni gör med elevernas språk – och personlighetsutveckling på 8 - 10 veckor, klarar inte vi under hela gymnasietiden”.

Bitr. rektor Hallunda Botkyrka

SÅ JOBBAR VI

Vi jobbar oftast med högstadie- och gymnasieelever under skoltid. Men även schemabrytande / utanför ord. terminsplanering inom Skapande skola, fritid- och lovverksamhet, elevers praktik, studiebesök m.m.

Så här tänder vi elevernas egna drivkrafter

Vi för ut elever i team om 2-4 deltagare i medieteam för att intervjua medborgare utifrån en fråga som tex är på kommunens eller en organisations agenda. Till exempel:

"Vad tycker du är viktigast att utveckla i stadsmiljön för framtiden i din hemkommun?

Vi övar på intervju- och medieteknik. Vi ger dem kameror och mikrofoner med vilka de under handledningsstöd intervjuar och belyser den fråga de fått i uppdrag att studera och analysera.

Ungas drivkraft – deras egen motor – tänds ofta inom 15 minuter från starten. Processen ägs och drivs av de unga på deras villkor; ett demokratiskt arbetssätt som driver fram ett effektivt samspel baserat på respekt, tolerans och ansvarstagande.

Arbetssättet berikar läromedel och stärker läroplanens måluppfyllelse

Det är en upplevelsebaserad inlärning som i delar bygger på utomhuspedagogikens grunder.

Självkänsla och självförtroende byggs upp genom att handledarens kamera filmar elevernas utveckling. Efter varje intervjupass analyserar gruppen sitt material:

”Nu har vi ställt samma fråga till tio olika personer och fått tio olika svar. Hur många svar finns det?” "Hur kan vi bäst sammanställa svaren i en videorapport till kommunen?"

Eleverna får bättre kunskaper av demokratisk användning av medieteknik och källkritik. På så sätt berikar vår metod ordinarie läromedel och läroplanens mål.

EXEMPEL FRÅN ETT GYMNASIEPROJEKT

"Jag har aldrig sett elever utvecklas så snabbt"
Rosa-Maria Allendes, lärare på Allvar Gullstrandsgymnasiet, Landskrona, efter att hennes elever framträtt i Landskronas Rådhus och dess publik av förtroendevalda och tjänstemän våren 2016.

Unga redovisar förbättringsenkät i Landskronas rådhus

Vad hade hänt?

Två klasser i tvåan fick ett uppdrag från Landskrona Stad. Grundfrågorna var: Vad är bra i Landskrona? Vad kan bli bättre? Vad behöver staden ta tag i?

Klasserna delades in i grupper om 2-3 elever. Demokrativerkstans coacher förde dem ut till platser i Landskrona där folk rörde sig, oftast livsmedelsbutiker eller torg.

Där fick de träning i rollen som reporter och kameraman. Med handledning av våra coacher fick de intervjua och fånga in folkets respons.  Detta skedde under ett par förmiddagar under totalt ca 6 timmar.

Grupperna sammanställde sedan sina videoenkäter i skolan. Läraren kunde uppleva ovanligt engagerade diskussioner och reflexioner. - Eleverna hade ju själva skapat sitt eget undervisningsmaterial!

Eleverna redovisade förbättringsförslagen i rådhuset för politiker, tjänstemän och beslutsfattare.
Demokrati har man inte, Demokrati gör man.

Varför vår metod?

”Har följt arbetet med metoden under en tid och kan konstatera att den fungerar. Det går väldigt fort för deltagarna att förstå olika skeenden i samhället. Har nu med egna ögon sett att det händer något med de unga som deltar oavsett var det sker i Sverige.”

Micael Nilsson, Boverket.

Energin

Därför att metodiken frigör ungas energi och kreativa potential, gör dem till aktiva subjekt som snabbt lär sig sokratisk frågemetod.

De får fram nya perspektiv och förbättringsförslag på från medborgare.

Unga kan bättre än de flesta tolka samtiden.

Med intervjuer och videofilmning följer deltagarna en viss process i det demokratiska samhället.

Processen

I efterarbetet styckar de upp processen i små delar och kan i eget tempo och med egna ord börja begripa den.

I detalj kan de studera hur den hänger ihop eller inte hänger ihop, var den brister och var förbättringar behövs.

Det ger dem inblick och förståelse. Det ger dem även unikt inflytande när de återkopplar sin processdokumentation för politiker och förvaltning.

Forskningen

Enligt studier och forskning vid Linköpings universitet* utvecklar unga sin begreppsförståelse bäst och snabbast när de hamnar i en för dem ostrukturerad miljö.

Där de i eget tempo och utifrån vad de själva upptäcker, måste organisera sin undersökning.

Demokratin blir mer konkret, tillgänglig som metod att använda i egen konfliktlösning. *(Ref. Estetiska institutionen, Utomhuspedagogik).
Åter startmenyn 

Bakgrund

 - Vad är den största utmaningen för er lärare ? Frågade vi gymnasielärare i Botkyrka.

- Att över huvud taget väcka elevers intresse.  Att få dem engagerade. Blev svaren.

I samråd med eleverna bestämdes tema och fråga att belysa. Elevernas första uppdrag blev att undersöka polisens trygghetsskapande arbete ute på fältet.

Vi gav eleverna verktyg: Intervjuträning och modern medieteknik. Efter intervjuer med lokal polis gick vi vidare med rollspel där elever bytte roller med poliser ute i fält.

Engagemang, arbetsglädje och intresse för trygghetsskapande åtgärder väcktes i en hel klass.

Arbetssättet, även kallat Elevkommissionen, har sedan 2005 använts av skolor på en rad orter, tex; Trollhättan, Kristianstad, Hässleholm, Ystad, Järfälla, Södertälje och Norrköping.
Kontakt